| CARVIEW |
…ser ut så här:
…men snart mot sängen.
God natt och sov sött!
…plingade det till i min telefon.
Det var uppfödaren som meddelade att hon var vaken. Då klädde vi på oss snabbt och körde och hämtade Miss M. Miss T blev överlycklig över att få hem sin dotter och visst kände vi också att det var väldigt skönt att ha Miss M hemma igen. När vi kom hem blev det morgonrunda med hundarna och sedan serverades det frukost. Därefter löste jag veckans korsord på nätet så det blev en väldigt stillsam förmiddag. Det märktes verkligen att det hade varit tre intensiva dagar för Miss M för hon intog ryggläge direkt när hon kom hem. Trött var bara förnamnet!
När en snabb lunch var avklarad blev det långrunda med Miss M. Dock blev den inte lika lång som söndagens för vädret var inte roligt. Det blåste ännu mer vilket gjorde att det kändes ännu kallare men som hundägare kommer man alltid ut och efter ett tag fick jag upp värmen.
På eftermiddagen lade jag lite på pusslet som jag påbörjade i söndags. Fick klart ramen för det är liksom alltid steg ett. Sedan var det dags att kamma Miss T och när det var klart packade jag ihop våra saker. Eftersom det var måndag var det dags att träna nose work och jag nöjde mig med att ta med Miss T. Hon tyckte det var lika roligt som vanligt och hittade snabbt gömmorna. Självklart blev det gemensam fika också vilket var lika trevligt som vanligt. Däremot så valde vi att avsluta lite tidigare för snön formligen vräkte ner och en del hade en bit att köra.
När vi kom hem tog jag en snabb runda med Miss T och sedan blev det middag. Korv och potatismos stod på menyn och det fungerar som en vardagsmiddag, så länge det inte är falukorv. En stund vid teven blev det också innan det var dags för sena rastningen.
Trevlig tisdag!
…ser ut så här:
…men snart mot sängen.
God natt och sov sött!
…som väntans tider brukar man säga.
Den gångna helgen har mestadels bjudit på väntan vilket är klart överskattat kan jag säga. Väntan på att Miss M skulle åka, sedan väntan på resultaten och därefter väntan på information om hemresan. Suck, säger jag bara!
Det gick i alla fall lika bra för Miss M i går vilket var väldigt roligt. Kritiken var fin men inte lika översvallande som i lördags. Hon vann gruppen, blev bäst i rasen och fick certifikat även i går. Dock var hennes handler lite trött för det var första utställningen för henne utomlands. Många nya intryck och väldigt intensiva dagar för alla inblandade. Även för övriga hundar gick det bra vilket var väldigt roligt så klart.
De kom hem först fram på småtimmarna så Miss M fick följa med hem till uppfödaren och sova ett par timmar där. Fanns liksom ingen anledning att vi båda skulle köra mitt i natten vilket jag var mycket tacksam för.
Nu har vi precis hämtat hem Miss M igen och det ska bli väldigt mysigt med lite liv i luckan igen. Ärligt talat märks det att Miss T tycker det är lite tråkigt och väl stillsamt när flocken inte är komplett och vi håller med.
Apropå något helt annat så kom jag till skott och anmälde mig och Miss M till en spårkurs. Vi har gått kursen en gång tidigare men det gör inget. Jag är lite dålig på att ta mig ut och spåra själv så det blir en bra repetition inför fortsättningskursen.
Hoppas du får en fin måndag och en bra start på veckan!
…är det dags för i dag.
Det är alltså söndag igen och och max fem bilder ska visa hur min vecka har sett ut. Det är Nacka 144 som håller i utmaningen precis som vanligt. Den gångna veckan bjöd på två soliga och fina dagar men annars har det varit bitande kallt på grund av den vassa vinden. Som vanligt har veckan bjudit på träning med hundarna samt många och långa promenader. En förkylning blandade sig i leken men för egen del fick jag en lätt släng bara vilket var väldigt skönt.
En av dagarna när det var fint väder passade jag på att gå ner till stranden med Miss M. Det är alltid en lisa för själen att promenera längs med havet. Just där och då värmde solen nästan lite och det var en skön känsla.
Den andra soliga dagen tog vi en annan väg och minsann, dök det upp ytterligare ett vårtecken. Invid en husvägg blommade vinterjasminen så fint. Den blommar på bar kvist och blomningen inträffar vanligtvis mellan januari och mars.
I går var det fortfarande bitande kallt på grund av den vassa vinden så då valde jag en annan promenadväg. Första stoppet blev vid fiskehoddorna i Höll. Trots kylan var några nere och tittade till både fiskehoddorna och båtarna men något fiske var det inte tal om. Isen hade lagt sig invid vilket inte förvånade mig.
Det var tämligen kyligt så vi vände och gick genom skogen eller Amerikajorden som den också kallas. Där trivs vildsvinen ypperligt men vi mötte bara ett par som var ute med sin hund.
I går var det dags för den första utställningsdagen för Miss M. Det gick jättebra för henne vilket var roligt så klart. Hon fick jättefin kritik, blev bästa tik och bäst i rasen. Dessutom så fick hon ett CACIB. Hon gick också vidare till gruppfinalen för terrier. Där plockades hon ut och gick vidare men det räckte inte till en pallplats. Vi blev otroligt nöjda ändå för hon är bara en unghund.
I dag är det dags för utställningsdag 2 och vi fortsätter att hålla tummar och tassar.
Hoppas du får en fin söndag!
…klockan redan vid sju vilket kändes lite tidigt.
Miss M skulle inte bli hämtad förrän strax efter nio men jag ville ändå ha god tid på mig. Som vanligt blev det en morgonrunda direkt och jag valde att gå en lite längre sådan med tanke på den kommande bilresan. Husse sov obekymrat vidare men det gjorde mig ingenting. När vi kom hem blev det som vanligt frukost och jag höll mig till en grötbulle med ost och marmelad.
Strax efter nio kom uppfödaren och den nya handlern och hämtade Miss M. Hon blev jätteglad över att se dem båda så det går förhoppningsvis bra. Miss M uppskattade också att handlerns hund var med. När de hade åkt blev väldigt tomt men det är som det är med den saken. Jag pysslade med lite olika saker och vips så var det dags för lunch. Det blev en snabb sådan både för Husse och mig.
Husse körde sedan till bilverkstaden för att få bytt ut den skärm som blev repad när vi blev påkörda på ICA:s parkeringsplats. Själv klädde jag mig varmt och är så tacksam för att jag valde att köpa ett underställ i Merinoull från Kari Traa. Det kostade en slant men är värt vartenda öre. Vinden var bitande vass även i går men jag hade bestämt mig för att gå till lilla tvillingstaden. Det har jag gjord flera gånger och har hyfsad koll på vilka vägar man ska välja när det blåser mycket. En skön promenad blev det men det kändes lite att det var ett tag sedan jag gick så långt. Förr gjorde jag det nästan varje dag men Husses onda rygg fixar det inte så därför är det bra att dela upp just den promenaden. När vi kom hem var Husse redan hemma. Bytet av skärm tog bara drygt en kvart så det var smidigt och bra.
På kvällen serverades det kyckling här hemma. Denna gång valde vi majskyckling vilket var väldigt gott. Till kycklingen hade vi en god potatisgratäng, en rödvinssås och självklart lite grönt också. På kvällen såg vi semifinal två i ”På spåret” och sedan Carina Bergfeldt. Jag har fortfarande inte bestämt mig för vad jag tyckte om att pappan till Maja som var misstänkt för mordet på Tove var med i förra veckans program. Personer som var för hans deltagande tyckte det var viktigt att belysa även den aspekten och visst är det en sorg för även för den familjen. Samtidigt så finns det en familj som har ännu större sorg och en familj att verkligen tycka synd om. Om inte annat så blev det ett gyllene tillfälle för honom att göra reklam för sin bok. Jag erkänner att det skaver lite hos mig.
Precis när det var dags för sängen fick jag ett meddelande om att utställningsgänget var framme och att resan hade gått bra vilket var skönt att höra
Hoppas du får en fin lördag!
…ändrade planer i går men inte så mycket att göra åt saken.
Klockan ringde tjugo över sju och då tog jag morgonrundan direkt med hundarna medan Husse snarkade vidare. När vi kom hem var även Husse uppe så då serverades det frukost till två- och fyrbenta. När det var klart blev det en noggrann kamning av Miss M och sedan packade jag ihop våra saker. Då trillade det in ett meddelande i familjechatten. Lilla S hade fått feber under natten igen och skulle stanna hemma. Ville vi hämta lilla I ändå? Eftersom Husse hade lite feber fortfarande och dessutom huvudvärk så bestämde vi oss för att inte byta baciller så pappan i familjen hämtade lilla I i stället.
När beslutet var fattat så körde jag till klubben för att träna rallylydnad. Träningen i sig gick bra men vädret var inte nådigt. Det var inte speciellt kallt, bara -1 grad, men vinden hade ökat rejält så den var isande kall. Vi höll ut, för så kändes det, i en timme men sedan gick vi in i värmen för att fika. Jag kan säga att det var en stor lättnad att komma inomhus.
När vi var klara körde jag med vår uppfödare hem till henne och lämnade av Miss M där. Hon skulle duschas och klippas inför helgens utställning. Lite senare kom uppfödaren och lämnade henne och då hade jag packat ihop Miss M:s saker som hon skulle ha med sig på resan.
På kvällen såg vi klart serien ”Sanningen” så nu är den slut och dags att hitta någon ny. Dock inte i kväll för då finns det annat att se.
I dag åker Miss M alltså utomlands för det är dags för utställning. Vi håller så klart tummar och tassar för att allt ska gå bra.
Hoppas du får en fin fredag och en bra inledning på helgen!
…ser ut så här:
…men snart mot sängen.
God natt och sov sött!
…jag är helt fit for fight.
Själv är jag raspig i halsen, hostar och känner mig lite seg. Husse har fått det mer som en förkylning och hade lite feber i går. Förmodligen var det en bacill som vi snappade upp på lilla I:s barnkalas för flickorna hade haft något liknande. Därför passade det bra att gårdagen blev en lugn dag på hemmaplan.
Hundarna sov till halvnio vilket var väldigt behagligt men då blev det bråttom med morgonrundan. Sedan blev det frukost i lugn och ro och jag läste ut boken ”Hej då Karin” av Birgitta Gunnarsson. Boken är ganska så lågmäld men jag tyckte den var väldigt bra.
Nu får du tid att ta hand om dig själv«, sa chefen vid avskedssamtalet. »Ägna dig åt sådant som du mår bra av.« Med mild röst och ett lika milt leende fick hon det att framstå som att hon räckte fram en present. Men när Karin lämnar sitt arbete på skolexpeditionen, med en papplåda under armen och trettiofem års erfarenhet i bagaget, är det inte frihet hon känner – utan tomhet. Hon har blivit bortstädad till förmån för en yngre förmåga, och livet som nybliven pensionär känns mer som ett vakuum än en nystart. Det som får henne att må bra är att arbeta, göra nytta och känna att hennes kunnande betyder något för andra människor. Hon kan inte ens föreställa sig hur hon ska kunna fylla en ändlös rad tomma dagar och veckor med vettigt innehåll. Men medan löven faller och hösten går mot vinter kan Karin konstatera att pensionärslivet inte alls liknar den ödsliga sysslolöshet som hon såg framför sig. Hej då, Karin är en varm och inkännande roman om förändring, identitet och att hitta en ny plats i tillvaron när den gamla inte längre finns kvar.
När lunchen var avklarad tog jag en långpromenad och denna gång fick Miss T följa med. Vi var ute i nästan två timmer så det blev en rejäl runda i behagligt väder. Dock var det över nollan så jag kom hem med en hund som verkligen hade svart lackskor på sig.
Resten av dagen blev avkopplande minst sagt. Husse som kände sig ganska så seg bänkade sig på soffan. Som vanligt avslutades dagen med en stund vid teven och det blev ett par avsnitt av ”Sanningen” Sedan återstod bara sena rastningen innan det var dags för sängen.
I dag står det lite mer på agendan dock så ingen rast och ingen ro.
Trevlig torsdag!
…ser ut så här:
…men snart mot sängen.
God natt och sov sött!
Znogges hörna, filialen
Senaste kommentarer