Nya insikter ställer nya frågor

Publicerat den november 28, 2018 av stillfiery

Livet bjuder på insikter när man minst anar det.

Det har gått en lång tid sen den där dagen i slutet av november 2007, då jag åkte hem från jobbet och sjukskrev mig. Sen den dagen har jag inte jobbat speciellt mycket – under de senaste fem åren bara en enda dag.

Många har försöken varit att komma tillbaka och leva ett alldeles vanligt liv. Ett liv utanden kamp som kantat en stor del av det. Det stora problemet har varit en extrem trötthet som inte försvunnit genom sömn. Det som hjälpt har varit att undvika att vara med andra människor. Att umgås med en person i taget har för det mesta gått bra, och allra bäst har det fungerat med en människa som förstår mig och finns där nästintill ovillkorligt. För jag kan se att, vad som belastar mig förutom min trötthet, är att min tillit till andra människor är skadad och rädslan för att bli lämnad om och om igen, stor.


Där och då, för över 10 år sedan nu, gav jag mig själv löftet att jag skulle förstå  min sjukdomsproblematik och ta mig så nära kärnan av den som möjligt. Och nu befinner jag mig sannolikt på slutet av den långa resan mot förståelse. Jag tror mig nu veta orsaken, ursprunget, till varför det blivit som det blivit. Till varför jag mått som jag mått.

För vi lever livet framåt och förstår det bakåt.

Jag har gjort ett stort forskningsarbete och det har jag gjort främst för min egen skull; för att jag vill må så bra det går att må, och för att fungera väl tillsammans med andra. Speciellt viktigt känns relationen till dem som står mig närmast. Det som fick  de sista pusselbitarna att lägga sig på plats var forskning som visar att omvälvande, traumatiska upplevelser tidigt i livet, väldigt fort kan skriva om livsödet för en människa. På bara några få minuter kan hjärnbanor och det limbiska systemets reaktion gentemot omgivningen programmeras om. Från att ha upplevt omgivningen som trygg upplevs den nu istället som oförutsägbar och hotfull trots att där inte finns några hot.

Man befinner sig ständigt i en ständig kamp- eller flyktberedskap, och är nästan ständigt på sin vakt. Man är hyper-uppmärksam på den omgivning som nu upplevs som otrygg. Adversed Childhood Experiences, ACE, beskrivet av Vincent Felitti, är exempel på erfarenheter som traumatiserar ett barns hjärna. Det kan exempelvis röra sig om upplevelser av att ens liv är hotat, eller av att ha utsatts för en svår separation. En upplevelse av denna art gör att, förutom den primära skadan, även motståndskraften vid framtida liknande upplevelser blir sämre. Man blir sämre rustad för livets utmaningar generellt.

En kort och snabb separation skadar tex fort amygdala och ändrar dess uppkoppling mot hjärnan. Även storleken på hippocampus ändras och det blir svårare att minnas.Det blir speciellt svårt att minnas under stress, men även de mest vardagliga saker, som att komma ihåg var glasögon och nycklar lagts, kan bli en utmaning. Den omvälvande negativa händelsen påskyndar mognad av de hjärnkretsar som står för processandet av stress och hot, och detta blir från och med nu hjärnans utgångsläge; default mode.

ACE påverkar även epigenetiskt, om en gen aktiveras eller stängs av. Tidig programmering av neurala kretsar ändrar direkt eller indirekt barnets fysiska, emotionella och kognitiva utveckling och förändringarna blir livslånga om inte personen får möjlighet till relevant behandling där läkning kan ske. ACE ökar således sannolikheten för psykiatriska åkommor såsom PTSD, ångest, labilt humör, psykos och missbruk. Även andra somatiska förändringar och symtom kan ha sitt ursprung i ACE, något som är okänt för de flesta inom läkarkåren.

Speciellt diffusa symtom, så som trötthet och muskelvärk har många gånger sin grund i dessa barndomstrauma. Men när läkaren inte förstår är det många av dem som väljer att misstro patienten och ibland  till och med avfärda personen så som inbillningssjuk. Vissa remitteras till psykiatrin. En genomgång av den vårdsökandes livshistoria skulle kunna förklara både somatiska och psykiatriska problem. Speciellt tidig utveckling. Allt har sin början i hjärnans vilo-och kontrollfunktion som påverkas starkt av ACE.

En traumatiserad människa upplever omgivningen som mer eller mindre hotfull hela tiden. Detta tar mycket energi och personen upplever ofta därför en större trötthet än andra. Man har också ofta en ökad känslighet för sinnesintryck då dessa snabbt överbelastar hjärnan.  Alla sinnesintryck tolkas i utgångspunkt som tecken på hot. Speciellt reaktionen på tillfälliga ljud avslöjar en överaktiv amygdala. Mardrömmar där hot är vanliga förekommer. En känsla av att aldrig riktigt duga till och dåligt samvete för att man nog skulle “ansträngt sig lite mer”.  Man försöker också omedvetet undvika miljöer och situationer som påminner om traumat vilket innebära en större eller mindre begränsning i livet.

Många upplever känslolöshet. För att systemet fortfarande befinner sig i en form av chock, en frusenhet. Man är inte tillgänglig för nuet. Rädslan för att, i en nära relation, bli lämnad, kan också göra att man inte förmår känna avslappning i upplevelsen och därmed inte förmår lämna rum för känslor. Allra mest ses detta i en ny parrelation. Andra drag hos en traumatiserad människa är social tillbakadragenhet. Personen kan också lida av en massa grubblerier om katastrofer den befarar ska inträffa. Kanske om saker som kan hända ens allra närmaste eller en själv. De sistnämnda är naturligvis de mest smärtsamma.  Men med en hjärna som är inriktad på att försvara sig mot en otrygg och hotfull omgivning är detta en naturlig strategi för att skydda sig. Sålunda rationellt på ett vis utifrån vad personen en gång var med om, men överdrivet i förhållande till den verkliga hotbilden här och nu.  De påträngande tankarna kommer automatiskt och kan inte styras av personen.

En liten teoretisk genomgång av den biologiska förklaringen av ovanstående

Det som primärt blir effekten i nervsystemet är en överaktivering av den sk HPA-axeln (hypotalamus-hypofys-binjurarna), vilket ger en låg nivå av morgonkortisol. Låg nivå av morgonkortisol orsakar i sin tur förhöjd produktion av noradrenalin och en ännu högre produktion av glukokortikoider. Glukokortikoider gör att kortikoidernas receptorer blir mindre känsliga vilket leder till att HPA-axeln överaktiveras. HPA-axelns bromssystem sätts alltså ur spel vilket i slutänden ger minskad kortisol. Inte extremt lågt kortisol, men lägre.

Minskad kortisol ger sänkt vakenhet resp. koncentrationsförmåga. Andra effekter är en ökning av serotonin2a-receptorer och en minskning av serotonin vilket ger ångest och depression. Patienter som uppger symtom av trötthet och bristande koncentrationsförmåga ges idag ofta amfetaminpreparat något som i ljuset av ovanstående förhållanden inte blir relevant.

Vid trauma ändras funktionen i Default Mode Network (benämns praktiskt som DMN framöver i texten), i hjärnan. Ett nätverk som är som mest aktivt när vi gör så lite kognitivt belastande uppgifter som möjligt. Detta nätverk skannar av omgivningen och tolkar den utan vårt vetande. Det kan liknas vid den mänskliga hjärnans autoläge. Det är det system som låter oss dagdrömma men även tillåter ältande. Det är även viktig för vårt självnarrativ, hur vi vill beskriva oss själva genom invanda tankesp. Vart de sitter i hjärnan har inte någon betydelse utan det handlar om hur de är förbundna funktionsmässigt, sk funktionell konnektivitet  Funktionsförändringar hos DMN kan man speciellt se hos personer med PTSD och man benämner förhållandet som samsjuklighet eller komorbiditet. Människans hjärna förbrukar som mest energi i detta tillstånd. Att balansera DMN borde vara ett större mål vid behandling av trauma. För när det råder obalans rubbas bla självuppfattningen och kan ge symptom som tomhet och att hjärnan bara rusar av sig själv.

DMN, har djup koppling till amygdala och hippocampus, varvid ändringar i funktionen i DMN även ger omfattande förändringar i kroppen.  

Obalans i DMN leder till hyperinflammation vilket bla kan ge symtom av muskelstelhet och muskelvärk men praktiskt taget vilka obalanser som helst i kroppen. En ständigt pågående låggradig inflammation kan också ge influensaliknande symtom. Symtomen vid influensa har ju också sin grund i inflammation. Nämligen det stora påslaget av cytokin, lite svepande kallat cytokinstorm. Andra mer osynliga effekter är ökad risk för vissa sorters cancer, ett snabbare åldrande av immunförsvaret samt ett snabbare generellt åldrande pga en påsnabbad telomerförkortning.

Stresshormoner ger ökad inflammation och epigenetiska förändringar och ändrar hur neurala nätverk formas och hur de kommunicerar. Nätverket för hjärnans funktion för att hantera stress. Epigenetik förklaras bäst med en gens av/på-knapp. Hormonerna som påverkas är kortisol, adrenalin och noradrenalin. Balansen mellan dem ger oss våra olika känslor. Kontakten mellan delarna i nätverket och deras känslighet ger oss sedan det fysiska och mentala måendet. Biokemin bestämmer vad vi kan känna, inte intrycken i sig själva.

Ett citat från en översatt artikel ”Hyperkonnektivitet i DMN har associerats med psykopatologi”, (sic), W. Thoricatha. Ja det är det genomgången ovan handlar om. Beskrivning av hur uppkopplingen mellan delarna i DMN orsakar både kroppsliga och mentala problem.

En förhöjd nivå av interleucin i kroppen, de cytokiner som ska stimulera till inflammation vid normalt immunsystem, ger feber, trötthet, aptitlöshet (pga leptin) illamående, diarré, utslag, snabbt hjärta (arytmi), lågt blodtryck, huvudvärk (migrän) samt sänkt koordinationsförmåga. Den ger förhöjd kväveoxidnivå i blodet vilket borde förklara huvudvärken. Den ger även en rad olika födoämnesallergier och kan starkt avleda sökandet efter den ursprungliga orsak till allt, nämligen hyperinflammationen som har sin grund i en störd funktion i DMN och överaktivering av HPA-axeln.

Cytokinstormen ger även upphov till muskelstelhet som kan misstas för höga mjölksyrenivåer som efter träning, men i stället imiterar DOMS (delayed onset of muscle soreness). Speciellt tycks histamin och mastceller orsaka extra inflammation. Det kan därför vara bra att undvika födoämnen med högt histamin eller med höjd förmåga att destabilisera mastcellerna, som oxalat och salicylsyra. Ett tecken på att det troligtvis inte handlar om förhöjd salicylsyra i kroppen, det påverkar mitokondriernas energiskapande arbete, är att det inte finns förhöjda nivåer av laktatdehydrogenas, ett enzym som bryter ner mjölksyra, närvarande. Problem med att bryta ner aminer förekommer också vid kronisk inflammation, vilket även salicylsyra kan orsaka. Avsaknad av ett förhöjt värde på laktatdehydrogenaset, enzymet som bryter ner mjölksyran i musklerna, pekar bort från salicylsyra som orsak. Trötthet och sänkt vakenhet i hjärnan handlar mer om låga kortisolnivåer än om salicylsyrans eventuella hindrande av mitokondriens energiskapande.

En primär insats för att komma tillrätta med obalanserna är således att bearbeta det underliggande traumat. Man behöver även släcka faro-responsen i tanken på det som eventuellt kan hända samt rädslan när triggande upplevelser möts. Sekundärt kan de kroppsliga symtomen balanseras med en kost som är inflammationshämmande. Det finns flera former av behandling och det finns en hel del strategier som kan läras in och användas i vardagen. Vila och att göra saker i sin egen takt är bara en av dem. Mindfulness såsom yoga och meditation är mycket viktiga insatser för att lugna ner DMN. Det pågår intressant forskning på sinnesförändrande substanser som MDMA, psilocybin, LSD och ayahuasca. De tre senare har förmåga att bryta ner och starta om DMN. MDMA öppnar för att kunna prata om sin upplevelse utan faro-respons. En del psykedelika har även dubbla antiinflammatoriska egenskaper, dels via balanseringen av DMN, dels direkt via 5HT2a-receptorerna.

Andra viktiga resurser är en förstående omgivning. Viktigast är den människa som är en allra närmast. Att få öppna sig och “falla fritt” är bland de största av gåvor. Att få falla fritt för att sedan kunna landa bland förstående ord och en lugnande famn. Det är guld värt. När man vet att den andre förstår kan den kroppsliga närvaron kommunicera alltman behöver. Mycket blir liksom underförstått. Den här förståelsen är en förutsättning för en fungerande nära relation.

Publicerat i Uncategorized | Märkt ACE, adhd, adversed childhood experience, amygdala, ångest, default mode network, depression, DMN, epigenetik, hippocampus, histamin, hjärnan, HPA-axeln, hyperinflammation, inflammation, kortisol, MDMA, migrän, minne, neurala nätverk, psilocybin, PTSD, separation, självnarrativ, trauma | 2 kommentarer

Salicylatintolerans och ME- en möjlig koppling.

Publicerat den april 18, 2017 av stillfiery

Påfallande många med ME verkar ha Gilberts syndrom. Gilberts syndrom betyder att man har en svårighet att bryta ner bilirubin från döda röda blodkroppar. I svensk sjukvård är det nästan ingen som höjer på ögonbrynen när en person har förhöjt bilirubin. Många läkare verkar tro att det enda som sker vid Gilberts syndrom är förhöjt bilirubin. Vilket är helt fel. Det är i själva verket ett fel på en av leverns utgångar för omsatta ämnen i kroppen. På grund av det bildas en flaskhals där ämnen får svårt att lämna kroppen och kan störa andra funktioner i den. Salicylsyra är ett av de ämnen som ska föras ut från kroppen genom avgiftning i levern. Leverns avgiftning har två faser och det är i den andra fasen när salicylsyran ska föras ut genom bindning vid glukuronsyra som en genetisk defekt ger en sänkt förmåga. Inte nog med det. Ämnen som genomgått den här processen kan ändå återföras till kroppen om man har ett överskott av ett enzym som bildas av E. coli nämligen betaglukuronidas, BGO, och samtdigt äter dåligt med mat som innehåller kalcium-D-glukarate, vi kan kalla det KDG. Föreningen mellan bilirubin och glukuronsyra splittras och bilirubinet blir fritt. KDG förhindrar den här splittringen.

Salicylsyran, förkortar den SAL, blir alltså kvar i kroppen i större mängder än vad som är bra. En av de viktigaste effekterna är att det blockerar enzymet alfaketoglutaratdehydrogenas, AKGH, i citronsyracykeln och det är vidhäftat en rad viktiga funktioner som skapande av energienheten adenosintrifosfat, ATP. Citronsyracykeln äger rum inuti mitokondrien. Mitokondrien kallas rättvisande för kroppens kraftstation men även andra viktiga processer fortgår där också. SAL begränsar alltså ATP-produktionen och ökar laktatproduktion vilket ger trötta och stela muskler. Och en trött och ”stel” hjärna, alltså problem med vakenhet och koncentration. En annan effekt är tinnitus. Tinnitus står som en biverkan på Aspirin som är antiinflammatoriskt i små mängder men toxiskt i större mängder. Det ger även ökad andningsfrekvens och andningsdjup, hyperpnea. Det ger även lätt respiratorisk alkalos, en förhöjd eliminering av koldioxid som kan vara stressande och ge ångest. SAL-överskott ger även generellt illamående och ger daglig huvudvärk av lägre eller högre grad. Större intag av SAL kan ge svår migrän.

Andra biverkningar som tas upp för SAL är klåda liknande nässelutslag men alla grader finns. Svullna ögon. Trötthet. Ketos då kroppen hamnar i nedbrytning då blockering av AKDH ger sämre omsättning av aminosyror. Dålig andedräkt, pga ketos. Det finns fler biverkningar än så. Salicylsyra fungerar även som blodtryckssänkande och leder även till problem med det ortostatiska blodtrycket. SAL påverkar förstås även mitokondrierna i hjärtat och det är nog inte långsökt att tro att det kan leda till störd hjärtrytm och sänkt blodtryck.

SAL påverkar även jämvikten av kalcium i mitokondrien och får den att svälla. Mitokondrieskada eller död (apoptos) blir följden. I lever hos råttor har man funnit att det påverkar cellandningen i levern och att glutation (GSH), kroppens egen antioxidant, förbrukas i en förhöjd takt.

SAL påverkar även tryptofanuptaget i tarmen och det borde ha följder för bildning av serotonin. Serotonin är som vi vet viktig för måendet.

Väldigt mycket av den mat som vi betraktar som nyttig innehåller salicylsyra. Det är främst färgrika frukter, bär och grönsaker som har höga nivåer men även kokosolja och olivolja. Ett ämne som har antioxidativ effekt i kroppen kan alltså få negativa effekter vid förhöjda nivåer. Förutom defekta gener finns obalanser i tarmflora som kan ge förhöjda nivåer av BKO som vi kommer ihåg kunde återföra ämnen i kroppen som redan har fått ”etiketten”; bortföres ur kroppen. Omvänt finns bakterier som både gynnar och missgynnar E.coli. I det senare fallet kan de hindra E.coli att bilda vitamin K som tycks ha en begränsande effekt på salicylsyra. Nedbrytning av SAL tycks gynnas av en bakterieflora i balans.

För att återkoppla till aspirin så går dess biverkningar direkt att härleda till SAL-intolerans då acetylsalicylsyra i aspirin bildar SAL i kroppen. I sällsynta fall kan barn i slutet av sjukdomar som tex vattkoppor och i samband med intag av tex ipren få svåra reaktioner som kan ge Reyes syndrom och är då ett tecken på grav salicylsyreförgiftning. En mycket sällsynt reaktion dock.

För att återkoppla till rubriken så har många med ME symptom som överlappar de för SAL-intolerans. Muskelstelhet och trötthet för att nämna de viktigaste men även huvudvärk och migrän. Det går även att misstänka att det försämrar tarmens funktion då energienheter för tarmen produceras vid enzymet AKGH. Kanske finns orsaken till det som kallas för ”läckande tarm” att spåra hit?

Piperin som finns i svartpeppar stoppar effektivt konjugering av ämnen som ska ut ur kroppen via glukuronsyra. En effekt som man använder för att tex låta ämnen i medicin vara kvar längre i kroppen, men även för kosttillskott. För en person med svårigheter i den här delen av leveravgiftningen i Fas 2 ger det här problem som nämns här ovan. Andra effektiva stoppare är chili. Men det finns en lång rad med födokällor som har mer eller mindre effekt på det här systemet. Väldigt många av dem är kryddor.

Andra funktioner i den här delen av leverns avgiftningsfunktion är bortförande av könshormoner. Förhöjda nivåer antas spela roll för bildning av bröstcancer och prostatacancer.

Ett känt fenomen vid ME är tillfälliga temperaturhöjningar men utan spår av infektion eller inflammation. I mitokondrien pågår parallellt två processer som är kopplade till varandra. Värmebildning och ”paketering” av energienheten ATP som senare går in som energienhet i andra processer men även som energikälla till muskler och hjärna. I mitokondriens membran finns ett sk uncoupling protein UCP. Den har förmågan att styra om cellens produktion av energi till värme. Salicylsyra ökar UCP och därmed värmebildningen, termogenesen. Höga nivåer av SAL i kroppen ger förhöjd kroppstemperatur. SAL stoppar verksamheten för enzymet AKGH och vidare bildning av ATP och andra sysslor som omsättning av aminosyror. Här fås en energiförlust och ett värmeöverskott vid förhöjda nivåer av salicylsyra i kroppen.

Salicylsyras effekt på hjärtat:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15505497

Effekten av salicylsyra vid Reyes syndrom:
https://www.nhs.uk/conditions/Reyes-syndrome/Pages/Introduction.aspx

Salicylsyras effekt på mitokondrierna. I den bortersta delen av salicylsyraöverdos finns Reyes syndrom:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9439738

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Depression

Publicerat den augusti 18, 2014 av stillfiery

(Kan vara triggande)

Det är ett tillstånd vi kan ha utan att dela med oss av det till vår omgivning. Depression. Ofta kan  man skämmas för att man inte kan hantera den rundgång av negativa tankar om den egna personen som blir följden. Vem som helst kan drabbas av den. Det kan vara en serie av olika förluster, framförallt förlust av någon som står en nära, i form av dödsfall. Andra saker som utlöser depressioner kan vara förlust av relation eller arbete. Saker kan ackumuleras och en till synes liten sak kan bli den sista stenen på bördan som får psyket att implodera. Det är en tid när alla krav blir för tunga. Den egna hygienen kan bli lidande för att allt ses som ett oöverstigligt berg. En handling som måste planeras minutiöst kan ses som oöverstiglig. Man kan bli fånge i sitt eget hem för att man inte vill ha några yttre intryck. Tankar som går rundgång. Framförallt tankar som är negativa och riktade mot den egna personen.

Idag kan man uppleva en normalisering och en tolerans för homosexualitet som inte funnits förut. Det händer lite då och då att människor känner att de måste berätta för sin omgivning om sin sexualitet för att kanske skingra funderingar som både en själv och omgivningen kan ha. En person på väg in i depression kan bära sin psykiska status bakom  sin fasad för att inte störa omgivningen. Depression kan i förlängningen vara dödlig. Det händer att det slutar i självmord när tankarna blir för negativa. Depression handlar om liv eller död. Den som är deprimerad känner sig ofta levande begravd eller önskar att den var det, död. Det borde vara lika självklart att man ska kunna prata om depression som med allting annat. Men det är något människor går runt och skäms för och inte vill betunga omgivningen med. Människor dör av konsekvenserna av depression. Det behövs fler bra metoder för att komma tillrätta med det. Inte minst finns forskning om medicinska hallucinogener som fungerar mot depression som har visat att det finns mer effektiva metoder än KBT räknat i tid och mer snälla när det kommer till medicinering som inte ens behöver vara regelbunden. Ofta så effektiv att det kan ersätta en hel del beteendeterapi. Inte all men den mesta.

Den som upplevt depression kan senare känna glädje på ett mer djupt sätt. Det finns kulturer som ser depression som att en ny person är på väg att födas. Kanske finns en katharsis i att klara av en depression. Ödmjukheten inför livet kan öka. Från att inte klara av yttre krav, när man inte längre ser glädje i saker som gladde en förut, kan man till slut finna glädje i fler saker än innan.

Psilocybin, som är den huvudsakliga psykotropa substansen i ffa svampar av släktet Psilocybe semilanceata mfl Psilocybe sp, på svenska toppslätskivling, har provats i studier där deltagarna har depression. Och med framgång:

https://www.medicaldaily.com/hallucinogenic-mushrooms-may-help-treat-depression-if-britains-regulators-get-out-way-244933

Andrew Solomon beskriver målande i ett TED-talk hur en depression kan upplevas inifrån. Se den och få förståelse:

Publicerat i Uncategorized | Märkt depression, hallucinogener, KBT, psilocybin, psykedelier | Lämna en kommentar

Knarksvamp och tidningsankor

Publicerat den februari 22, 2014 av stillfiery

Återigen finner man slangordet för narkotika i en tidningsartikel. Ordet är knark och den här gången sitter det häftat vid ordet svamp. Knarksvamp alltså. Den sakkunnige vet direkt att det handlar om toppslätskivling, Psilocybe semilanceata. Varje år dyker den upp när förutsättningarna är de rätta. När temperaturen är nånstans mellan 5 o 10 grader kan man förvänta sig att den dyker upp i massor. Nu är det någon som proppat i sig alldeles för mycket psilocybinsvamp och hamnat på sjukhus. Men samtidigt väntar en villkorlig dom och 120 timmars samhällstjänst. Varför? Jo för att plocka och äta toppslätskivling är förbjudet i Sverige. Varför? För att den har hallucinogena effekter. Är hallucinationer vid normalt intag av svampen  farligt. Praktiskt taget inte. Toppslätskivlingen är en av världens mest potenta hallucinogener. LSD är flera snäpp mer potent men den växer inte fritt. I alla fall inte i färdig form även om svampen mjöldryga kan deriveras till LSD. Bör man vara orolig för att ta en överdos av psilocybin. Ja resan man får med svampen kan ta hårt på psyket och att stoppa i sig 250 svampar i ett nafs utan att veta hur potenta de är är bara galet. Det är också potent livsfarligt att ta det samtidigt som ett SSRI-preparat då det kan orsaka ett sk serotonergt syndrom. Har man de här kunskaperna blir det mycket säkrare.

När ska man inte använda psilocybin? Ja ungefär vid samma förutsättningar som för alkohol. Och det utgår jag ifrån att alla redan vet. Det är antagligen samma människor som kör rattfulla som skulle komma på att göra det när de käkat svamp också.

Det blir lite lustigt när en svampkunnig person ber polisen komma och hämta ”knarksvamp” i sin trädgård. Så polisen ska rycka ut på knarksvampslarm nu? Jag vet inget mer onödigt som polisen ska hålla på med mer än just detta. Kanske polisen ska komma o hämta jästa äpplen också. Älgarna käkar mer än villigt dem och snubblar sen runt i skogen.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/article18419024.ab

Sen hittar jag direkt ett faktafel i faktarutan till artikeln. Det är inte psilocybin som är
psykiskt aktiv utan psilocin. Psilocybin förvandlas till psilocin när det kommer till magen. Toppslätskivlingen är mycket mindre farlig än tex flugsvampar för den mänskliga kroppen. Förbudet är en moralistiskt konstruktion och jag vill säga att den är verkningslös. De som äter svampen hindras inte av lagstiftningen utan innebär bara en pekpinne från staten. Alkoholmonopolet ska vidmakthållas, dvs endast en drog ska vara tillåten. Dessutom handhas större delen av försäljningen av staten och därmed inkomsterna från den. Alkohol som är en extremt mycket farligare och vida spridd drog säljs och görs lättillgänglig. Mindre farliga alternativ förbjuds. Folk super och spyr på de mest spridda ställen varje helg. Det begås våldsbrott och utförs rattfyllor. Sliter familjer sönder och samman. Vet inte mer vad som finns att säga. När det gäller andra saker som människor gör så medvetandegör man de risker som finns och sätter upp arrangemang och regler kring dem. I drogvärlden pratar man om set och setting.

Häromveckan var jag och såg hur snöskoterförare gjorde baklängesvolter 10 meter upp i luften. Sådana galenskaper belönas med hurraropp och applåder. Jo jag imponeras också av deras prestationer. Men de har hjälmar på sig. Uppblåsta kuddar finns på den ramp de ska landa på om de hamnar fel. Det är alltså inte redskapen som är farliga i sig utan att man inte är medveten om de risker som finns med dem. Man ska oavsett mänsklig verksamhet ta de mått och steg man kan göra för att göra det så säkert som möjligt för utövaren. När det gäller droger, ”knark”, är varje möjlighet till desinformation eller möjlighet till moralpredikan aldrig försutten. Det är ruttet att man bara får se exotiska fall av felanvändning medan man inte informerar om de fantastiska läkande egenskaper som psilocybin (psilocin) har.

Läs ett annat blogginlägg här:

En bättre värld med psykedelika

Läs en debattartikel här:

https://newsvoice.se/2013/10/27/psilocybin-kan-erbjuda-frigorelse-fran-oro-och-angest/

Publicerat i Uncategorized | Märkt alkohol, lsd, psilocin, psilocybin, toppslätskivling | Lämna en kommentar

Dagar av reflektion gör resan mödan värd

Publicerat den oktober 14, 2013 av stillfiery

Hungern och törsten är starka drivkrafter. Deras analogier finns även i det mänskliga psyket. Viljan finns när målet finns. Och när jag för tillfället inte ser något mål eller kan uppfatta det på något sätt blir dagen befriad från både hungern och törsten. Drivkrafterna. Mina ”Dagar av mättnad och otörstighet”. Inledningen av Karin Boyes ”I rörelse” beskriver motsatsen till det så bra: 

”Den mätta dagen den är aldrig störst
Den bästa dagen är en dag av törst”

Kanske behövs mer tid för begrundande. Då måste jag lämna utrymme för det i både tid och rum. Reflektion. Göra något av de nyvunna och nyfunna kunskaperna och färdigheterna. Det är svårt att se klart och djupt när jag hela tiden vispar runt med mina tankar i vattenytan. När jag rusar fram minskar även synfältet i periferin. Dagens människor, hur mycket tid har de för reflektion. Eller vill de ens det. Reflektera alltså. Över sig själva och sin plats i det stora ekorrhjulet. För vad händer när människor får tid? De kan börja reflektera och till slut även ifrågasätta. Det har jag anekdotisk bevisföring på. Människor som ifrågasätter och ställer krav kan helt plötsligt bli jobbiga. Det är nog därför som sysselsättning är en så viktig fråga. Så länge människor hålls sysselsatta finns inte tid att reflektera och ifrågasätta utan tid finns bara till att producera o konsumera. För att hålla folk sysselsatta hittas nya anledningar på för att få dem sysselsatta. En person som har försörjningsstöd ska jobba några timmar med ett påhittat jobb för att de som betalar livsuppehället för stödmottagaren tycker det. Det är ett nytt förslag som kallas Landskronamodellen. Vad som händer med en sådan modell är att risken ökar för att stödmottagaren blir kvar i sitt stödmottagande. Alibiarbetet blir inlåsande. Inte alltid tas det hänsyn till orsaken till att stödmottagaren kan vara utförsäkrad pga av sjukdom som gör den svår att placera i en sysselsättning. Även personer som är arbetslösa ska hållas sysselsatta. Inte sällan med att sitta still på en stol. Eller subventionera en arbetsgivare så att den kan konkurrera med företag som inte har Fas3are. Det var inte meningen tror jag. 

En idé som tycks fastnat hos högermakter är att finns en efterfrågan så skapas ett utbud. Ja de har ju helt rätt förstås. Det finns efterfrågan på ved till vinterns eldande. Människor vill köpa mat för att de har hunger och törst lite då och då. Ha bensin i bilen när de färdas till sin sysselsättning för att bilen dricker det. Det är viktigt att vara sysselsatt. Här finns någon som efterfrågar produkter som sedan erbjuds konsumenter. Om man tänker att en arbetssökande är en konsument så ska han i sitt jobbsökande se till att jobb produceras som ett svar på den efterfrågan. En efterfrågan som ska möta en tillgång. Bara det att inga jobb skapas av att människor vill ha jobb. Fler människor tävlar om samma jobb. Det finns en kö på 100 personer som vill köpa fika, bulle med kaffe, men det finns bara fika för 90 personer. De 10 personerna som står sist i kön blir alltså utan hur gärna de än vill ha fika. När nästa fika utlyses kommer förutsättningarna vara likadana. I ett samhälle där 10% av medborgarna inte kan finna sin utkomst via arbete eller företagande måste man fundera på annat än sysselsättning. Användandet av människors tid för att de ska legitimera sin existens i landet. En sorts medlemsavgift. I en nära framtid kan det vara möjligt att 20% eller kanske 30 o tom 40% inte har ett reguljärt arbete att sysselsätta sig med för att få en inkomst för att sörja för mat o husrum för både sig och sin familj. Ett behov av arbetskraft som sjunker för att alltmer produktion blir effektiviserad och automatiserad. Pengar centreras än mer till den som har kapitalet i produktion. Vad ska då de uppåt  40%, låt oss spekulera i den siffran, som blir över från produktionen få medel för sitt uppehälle ifrån? Ska de hållas sysselsatta med meningslösa saker som alibi för att olika sorters stöd ska kunna falla ut till stödmottagare? 

I jakten på att premiera den arbetande och producerande människan skapas ett skattefrälse. Arbete är fint och måste premieras. Jobbskatteavdrag. Partier skapar sig nya namn genom att lägga till epitet som ”det nya arbetarpartiet”. Ja det är glasklart. Partiet för de som arbetar. För de som inte är sjuka. För de som inte är arbetslösa. För de som inte har en funktion som begränsar deltagandet eller bildar ett större hinder på arbetsmarknaden. Man gör skillnad. Pekar ut grupper. Försäkrar ut dem. På så sätt kan man även sänka priset på arbetskraft. Ökar efterfrågan på ett jobb kan ju även priset på dem sänkas. Jobbet har så att säga flera intressenter och kan välja o vraka. Kan man välja pris tar man det billigaste om det är likvärdiga varor. Ide´n att produkten arbete skapas för att det finns en efterfrågan tycks vara det nya arbetarpartiets stora idé. Den arbetssökande görs då helt ansvarig för att det även finns jobb att söka. På något vis. Men politiker ser inte de fulla mailinkorgarna från arbetssökande som kommer till arbetsgivare. Samma arbetssökande ska alltså söka fler jobb som den har ännu mindre chans att få. Eller obefintligt. Medan arbetsgivare sliter sitt hår för att det blir svårare att sålla agnarna från vetet i den stora skörden av arbetsskapande arbetssökande efterfrågeskapande människor. 

Och arbetsmarknaden. Ja det borde väl heta arbetsutbudet istället. På en marknad kan man både skapa en efterfrågan via att ta fram en produkt som folk inte visste att de ville ha samt att konsumenter kan även skapa en efterfrågan hos producenterna. Men produkten arbete tillhandahålls och skapas och erbjuds av en arbetsgivare för att den ser ett behov av fler medarbetare. Flera sökande på samma jobb skapar inte fler sysselsatta. Ökad efterfrågan av produkten arbete skapar inte fler sysselsatta. Den skapar merarbete för den som vill rekrytera. Det nya förfarandet att jobbsökandet ska dokumenteras kommer även innebära att folk söker alibijobb som de sedan redogör för. En ökad administration för både den enskilde och den anställde på arbetsförmedlingen för att på något sätt söka impopularisera och ta död på Arbetsförmedlingen en gång för alla. 

Troligtvis kommer vi inte få se ett löfte  av borttagande av jobbskatteavdragen före valet från vänstersidan. Det är alldeles för populärt hos de som är sysselsatta med jobb via arbetsgivare. Man kommer pussla vidare med att hålla igång hjulet och se till att så många som möjligt hålls sysselsatta. Arbete ger frihet. Frihet från att betala full skatt. Färden längs Arbetslinjen har inte ändrat på speciellt mycket. Ungefär lika många som kliver på går av. Men med färre yngre medresenärer på den busslinjen. Vad man glömt bort är att människor till större delen av sin tid på dygnet inte arbetar. Att alltfler inte har ett jobb. Det meningsfulla är inte alltid att ha att jobb och att hållas sysselsatt med saker för att man inte ska reflektera eller ifrågasätta. Det viktiga är ett liv som man känner att man kan påverka och ha glädje i. I ett samhälle som får svårare och svårare att avlöna och ge jobb till människor måste man hitta ett sätt att fördela pengar på. Det är dags att börja fundera på hur formen på en sådan fördelning kan se ut och vilken bas den ska ha. 

Hur skapar vi törst och hunger för människor att leva ett gott liv. Hur skapar vi Livslinjen? Hur tar vi ut riktningen för våra liv som kan innebära livskvalité både med och utan jobb. Kanske utan jobb för alltid. Hur kan vi få alla att känna delaktighet och glädje, för de som vill det, utan att ha ett jobb att gå till varje dag. Här finns min hunger och min törst. Var finns din?

Publicerat i Uncategorized | Märkt försörjningsstöd, jobbskatteavdrag, livet, livslinjen, medborgarlön, mening | Lämna en kommentar

Nätmasochism

Publicerat den september 3, 2013 av stillfiery

Fenomenet kännetecknas av att aktivt söka upp meningsmotståndare på internetforum och provocera dem till att häckla en för att få chansen att känna sig näthatad.

Publicerat i Uncategorized | Märkt nätmasochism | Lämna en kommentar

Artighet snart en bristvara.

Publicerat den juli 27, 2013 av stillfiery

Det är en följd av olika händelser som fått mig att gå över tröskelvärdet för att jag ska tycka det är värt att redogöra för min reaktion. Min empiri och andras utsagor visar på en ökande oartighet. Artighet är inget som kommer av en övervägd intellektuell tankegång utan ska ske automatiskt med ryggmärgsreaktion. Endera agerar man medmänskligt och gör det i alla situationer eller så gör man det inte alls. En person som orsakar en trafikolycka där den uppenbarligen gjort ett fel i en sådan omfattning att det är sannolikt att man orsakar personer i den andra bilen skada kan reagera på lite olika sätt. Min erfarenhet i min situation var en person som varken frågade hur det gick med oss, bad om ursäkt eller ens funderade över den egna skulden i det hela utan ville bara projicera sina problem på andra. Andra erfarenheter är personer som trampar på hälarna i kön i affären. Där man uppenbarligen har sin fot uppe på den andres häl utan att ens antyda att man vill ursäkta sitt beteende. Människor som står nära och nästan flåsar en i nacken i snarlik situation. Min reaktion om jag får se en annan människa ramla på en asfaltskant är absolut inte att skratta. Men det har precis hänt en vän till mig. Att skratta och sedan inte ens tänka tanken att den andra personen kan ha skadat sig och behöva ens hjälp är närmast kriminell. Att underlåta att hjälpa en människa och att just det här underlåtandet försvårar skadan för den drabbade är en brottslig handling.

Oartighet tycks följa ett mönster. Ju mer pengar en person har desto mindre bryr den sig om hur omgivningen har det. Studier på det här området kan man läsa om här https://money.msn.com/family-money/why-are-rich-people-such-jerks-weston.aspx . Min tanke är att ett samhälle där den ekonomiska fördelningen tänjs ut alltmer visar upp mer tecken på oartighet. Ju bättre man har det desto mer struntar man i hur andra har det och faller åt hållet att försvara sin bekväma position.

Jag har även haft förmånen att jobba inom serviceyrken och kunnat konstatera att det är personer som är några år äldre än mig som beter sig sämst. Åldern jag pratar om är den över femtio. Människor som vill att andra ska stå på tå. Att bara för att de betalt för sin service så ska den röda mattan vara framrullad om man så köper en påse med bilar och betalar med småmynt. Man får inte bete sig hur som helst bara för att man betalar för sig. Ett beteende som liknar denna skribents erfarenhet har jag inte varit med om men illustrerar väl vad jag menar: https://www.hannamellin.se/?p=74 ”Skandalösa seniorer”.

För många år sedan hade jag förmånen att vara i England. Må vara att deras artighet kan upplevas påklistrad och konstlad i vissa fall men den är mycket mer trevlig än den svenska omedvetna oartigheten. Ett bestående minne då var när en ung man glömde att hålla upp dörren för mig och bad så mycket om ursäkt. Händer sådant i Sverige? Jag har då inte varit med om det. I Sverige projicerar man gärna sina egna hastigt påkomna felgärningar med att skylla på andra eller genast leta upp en syndabock för att själva slinka undan. Pekar gärna på andras fel och kommenterar dem gärna efter devisen. Jag ser grandet i min nästas öga men inte bjälken i mitt eget. Så hur lär man sig oartighet om man nu inte förstått vad det är? Följande beskrivning står att hämta från svenska wikipedia:  ”Artighet kan lämpligast beskrivas som praktiskt tillämpad etikett i syfte att underlätta umgänget med andra människor. I grunden handlar artighet om att visa andra människor respekt på ett sätt så att de känner sig respekterade.”

Det finns de som hävdar att unga människor har börjat bli ”överartiga” så till den grad att den irriterar den äldre generationen. https://www.svd.se/kultur/kultursvepet-16-7-unga-har-blivit-sa-artiga-att-det-stor_8350296.svd Den som fick lära sig att säga du istället för Ni. Men artigheten kan kanske vara lite schizofren. Kommentarsfält på framförallt youtube men även vissa aftontidningars kommentarsfält uppvisar hela spektrumet invektiv som finns och tom uppfinner nya sätt att använda dem. Här tycks inte finnas någon brist på smädeskonsten som innehåller fula och nedsättande ord. Är det så jobbigt att vara artig till vardags och på arbetstid så att man måste bubbla ur sig all skit? Kanske har de haft ett dåligt möte med en senior som tycker att den kräver full service och röda mattan fast den betalar sin service med småmynt. Helt enkelt ett sätt att få utlopp för en kulturkrock?

Kan det bli för mycket oartighet? Ja den får inte gå över i lismande, rent rövslickeri, eller vara överdriven. Det är kanske inte alltid lätt att pricka rätt när man försöker vara artig, men man har i alla fall gjort ett försök.

Publicerat i Uncategorized | Märkt artighet | Lämna en kommentar

Dofterna tar mig med.

Publicerat den juni 16, 2013 av stillfiery

Precis varit på ett litet skärgårdsmuseum på Hammarö. Utställningen utomhus är tillgänglig dygnet runt. Kommer att tänka på tjära. Doften av tjärad båt. Jag kan minnas det gamla fiskelägret som fanns där jag bodde när jag var ung. Hur jag blev bjuden på nyrökt sik på knäckebröd. Isbingar fulla med is täckta med sågspån. Några av fiskegubbarna hade ambulerande försäljning där de åkte runt med isad fisk i lådor bakpå pakethållaren på mopederna. En av dem var tom född i den gamla uttjänta fyren som visade vägen genom det gamla grundare inloppet till hamnen i Karlstad söderifrån. De kunde, när Vänern var som högst ,sträcka sig ut genom fönstret och hämta vatten ur sjön när den stod som högst. Vattnet stod några decimeter upp på stengrunden till huset. Så höga flöden kommer människan inte tillåta igen. Naturen regleras.

Allt mindre utevistelse gör att våra sinnen blir allt mindre stimulerade. Så länge jag kan minnas har jag varit fascinerad av dofter. Hur jag borrar in näsan i alla sorters blommor för att riktigt dra in dess essens. En del mer subtila andra mer påträngande. På en cykeltur kan jag på håll känna doften av liljekonvalj utan att nånsin få se dem. Nattviolens förföriska dofter som väcks när solen går ner. Konvalj och nattviol har dofter som letar sig fram mellan buskar och träd, genom snår och över gräs, lika lätt som de letar fram minnen som är djupt förankrade i hjärnan. På något sätt återförs man i tid och rum till första gången man upplevde de här dofterna. Luktsinnet är fantastiskt på det viset.

Dofter kan skänka oss både lugn och stimulans. Aktivera minnet. Ge trygghet. Från att det låter oss leta upp moderns bröst för vår första måltid till doften av en älskad människa. Som de små barnen man haft i sin famn framförallt. En doft som får de andra att stå sig slätt. Dofter är direkta och letar upp minnen du har med dem. Stimulera dina sinnen mer. Titta närmare. Lyssna närmare. Dofta närmare. Ta av så mycket kläder du vågar och vädret tillåter och känn både vind och temperatur göra påminnelser på huden. Smaka på något nytt. Värdefulla intryck som förankrar oss och gör oss mer trygga. Minnen som kan återföras när vi blir äldre. Upplev mer genom att stimulera dina sinnen. Ta den tiden.

Publicerat i Uncategorized | Märkt dofter minnen | Lämna en kommentar

Fröupprörd

Publicerat den maj 25, 2013 av stillfiery

När man befinner sig mitt i naturen är det svårt att tro att det blåsit upp till strid om hur man får odla och dela med sig av sina fröer. I naturen har variationen inom de olika arterna gjort att både växter och djur klarat påfrestningar bättre. Något som ett ensidig urval inte skulle klarat av. Exempelvis kan den nuvarande majoriteten av en viss växt ha ett och samma DNA och resten är mindre variationer i arvsmassa. Vid en förändring i miljön såsom väder och klimat blir de sorter som bär mer unik DNA värdefulla. De kan inom sig bära på anlag som gör den bättre anpassad till de nya omständigheterna. Mångfalden av arvsmassa hos det levande i skogen gör att den lättare kan parera stress och trygga den egna artens fortlevnad.

I EU finns nu ett förslag om hur man får ta tillvara utsäde från egna odlingar. I eviga tider, ja sen jordbrukssamhällets uppkomst, har den enskilde bonden gjort egna urval efter vad denne sett haft de bäst egenskaperna när det gäller odling och hur det smakade tex. Bonden tog varje år hand om utsäde som innebar förbättringar av både odlingsegenskaper, lagringsegenskaper och smak, exempelvis. Man skulle kunna tänka sig att man även bytte frön mellan varandra och på så vis spridde egenskaperna hos de enskilda växterna. Ett förädlingsarbete som fortgått allt sedan dess. En frivillig överenskommelse mellan fria människor i obruten tid sedan tusentals år. En överenskommelse som nu är satt i fara.

Vad som liknar ett beställningsverk från stora multinationella fröföretag, inte sällan kopplat till kemi- och läkemedelsindustri, finns företag som Bayer, Novartis och Monsanto bla. Ett förslag som när det klubbas ger fördelar för dessa företag. Det heter att de här företagen tryggar vår framtida livsmedelsförsörjning genom sin forskning på exempelvis genetiskt modifierat utsäde. Det urval som bonden gjorde för flera tusen år sedan har nu ersatts med klipp och klistra. Det är nu möjligt att ”klippa in” egenskaper inte bara från växter utan även från andra djur i den nya växten. Något som per automatik inte innebär att det behöver vara dåligt. I den ”gamla världen” provades sorterna under lång tid och man kunde se att de fungerade i den miljö den befann sig i. Nu har man inte samma perspektiv när det gäller odling. De här företagen är framförallt vinstgivande och kan man manipulera konkurrensen är det till en fördel. De här företagens agerande kan leda till ett oligopol på frömarknaden där de kan komma att diktera villkoren och ffa prissättningen. Minskad konkurrens innebär nackdelar för kunderna. I det här fallet bönderna. Bönder kan inte spara sitt utsäde till nästa år då det blir ett brott mot den licens som fröföretagen har på de olika grödorna. I exempelvis utvecklingsländer har det här redan fått konsekvenser. Bönder tvingas in i odlingssystem där de måste köpa nytt utsäde varje år. Förr sparade de delar av sin skörd för återsådd året därpå. Något som nu inte är möjligt om man köper utsäde från exempelvis Monsanto.

Det är två frågor framförallt som är viktiga. Möjligheten att ta av sin egen odling för att ha till en sådd påföljande år samt att dela med sig av sina fröer. Det nya föreslagna förfarandet sägs inte hota det småskaliga odlandet med gamla sorter. Men ett av förslagen som ligger innebär att fröföretag måste registrera varje sort de säljer. Först en registrering och sedan en årlig avgift. För ett fröföretag som säljer få sorter är det här inga problem. Gör man det är den här kostnaden mindre än en droppe i havet. För det enskilda lilla företaget handlar det om överlevnad. Just nu är det en engångsavgift på 800 kronor för amatör- och bevarandesorter, men det kan komma att ändras.

I det nya systemet blir det kriminaliserat att byta fröer eller växtdelar mot betalning. Det som varit bondens privilegium i tusentals år sätts nu ur spel. Att det gynnar stora multinationella fröföretag som säljer hela odlingssystem kan man oblygt konstatera. Det är att betrakta som ett beställningsverk. En effekt av den korporativism som blir resultatet när näringsliv och förtroendevalda sitter i samma rum. Det är inte omöjligt att företagen skrivit delar av lagen själv. Men det är spekulation. Den nya lagen kan få som effekt att gamla sorter som odlas lokalt inte längre kan vara med i frö- och sortlistor eftersom det är för dyrt att ha dem där. Det säljs inte tillräckligt för att det ska bli lönsamt att hålla dem på en sådan lista.

Med en avsmalnande bas för förädling och urval blir man mer beroende av den forskning som görs av de stora företagen, som antagligen dikterat lagen, än det som varit det vanliga tidigare. Frivilliga överenskommelser mellan fria människor. Sorter som odlats lokalt är det inte förbjudet att spara på själv eller byta till sig små mängder av. Men systemet blir bräckligare när sorter som förut sålts av små fröföretag inte längre kan säljas. Initiiativ som exempelvis Föreningen Sesam, som håller på med kunskapsfrågor kring fröodling, blir kanske räddningen när det ensidiga jordbruket misslyckas. Förslaget riskerar att slå sönder tusentals år av målmedvetet urval från den som är närmast odlingen. Bonden eller den lille odlaren. Det är inte ett förslag som på sikt säkrar vår livsmedelsförsörjning eller säkrar den biologiska mångfalden. Det är en skrivbordsprodukt som framförallt gynnar plånboken hos de stora fröföretagen och är ett hot mot mångfalden och bör därmed förpassas till papperskorgen då den gynnar företagen och inte EU-medborgaren.

Publicerat i Uncategorized | Märkt fröodling mångfald Monsanto korporativism Sesam GMO | 1 kommentar

Brytningstider

Publicerat den maj 11, 2013 av stillfiery

När samma sak inträffar tillräckligt många gånger är det dags att fundera på varför de sker. Har jag gjort något förbiseende? Har jag glömt att ställa de rätta frågorna?
Till slut blir situationen ohållbar. Vi når en tidpunkt där vi inte längre tycker oss förstå världen på det sätt vi gjorde innan. Då vi inte kan annat än kapitulera inför oss själva och vår syn på världen. Hur liksom allt blir klarare. Som ett vatten som är fradgat av piskande vågor men som helt plötsligt stillar sig och vi kan se djupt inåt. Djupare för varje gång. När vi tar oss tid. När vi ger utrymme för reflektion. När vi fullbordat ännu ett varv med intryck som måste ses på rätt sätt. Inordnas. Katalogiseras. Tas fram och processas. Ge oss nya insikter.

Hur jag möter mig själv på ett sätt som inte är möjligt annars. Där det ger mig möjlighet att ta mig vidare på min resa. Obönhörligt följer jag med. Och jag blir en friare person efteråt. Jag ser världen som den är och jag kan se att den är sjuk. Grundat på sjuka värderingar. Styrda av människor som vill styra hur andra ska se världen. Hur det är deras sätt som gäller. Att människan har kommit att ses som statens egendom och som dess verktyg att forma det perfekta samhället. Hur statsbildningen har kommit att överordnas människan. Då det har blivit viktigare att skydda samhället än att skydda den enskilde. Att jag tvingas in som medborgare i ett samhälle som jag inte alls kan spegla mig i. Att mitt arbete till viss del ska ägas av någon annan. Där skatten ska bli något sorts medlemsbevis på mina rättigheter att ta del av det som jag till stora delar inte vill ha. Hur jag tvingas in i ett tankesätt som inte passar in på hur jag ser världen.

Prova din frihet och du ska se hur mycket frihet du egentligen har. Hur saker som
bara är mina angelägenheter regleras av lagar som är främmande för verkligheten. Där samhället har synpunkter på min sexualitet. Där samhället har synpunkter på vilka droger jag använder i rekreationssyfte eller i andligt syfte. En konsumtion som vare sig skadar mig själv eller andra. Använt på rätt sätt. Där min frihet inskränks och tom kan förbjudas av moraliska lagar. Där tyckandet och gissandet har ersatt empirin, evidensen och vetenskapen.

Ett samhälle där de som har den verkliga makten låter oss tro att vi har makt över våra liv. Där vi erbjuds bröd och skådespel bara rösten faller på rätt personer. Där politikers makt har kommit att ersätta människors egna makt i sina egna liv. Hur vi har kommit att lägga över våra liv till maktmänniskor som låter sig korrumperas, på ett eller annat sätt, av företag. Hur korporativismen breder ut sig. Där de folkvalda istället går pengarnas ärende. Där livskvalite´räknas i hur många prylar du jagar ihop med den del av din inkomst du får behålla. Där inget är som det sägs vara. Där eufemismen firar nya segrar. I det sanna orwellska språkbruket är bara lögnen segrare.

Men vi ska vakna. Vakna och upptäcka hur saker vi tidigare trott varit helt rätt omprövas. Paradigmskifte. En oåterkallelig insikt. Insikter ger bara en väg framåt. Den kommer genom nedbrytande av gamla tankebanor och ger en ny plats att stå på i tillvaron. Den ordnar oss högre. Den leder oss vidare. Den låter oss se ännu mer inåt i oss själva. Ju mer jag förstår mig själv desto mer förstår jag andra. Ett växelspel som bara fortsätter när man väl har slagit in på den resan. En större förståelse för oss själva ger en större förståelse för vår omgivning.

Tar in naturens metaforer och analogier. Lär mig förstå att när det finns tröghet i olika system är det för att idén måste provas ordentligt innan den kan få ett erkännande. En fördel för att det blir svårare att ändra tillbaka. De fysiska tröghetslagarna går att applicera här. Saker som är i vila vill vara i vila. Saker som är i rörelse vill förbli i rörelse. En rörelse kan vara en vilja som är manifesterad. Ser även hur allt måste ha sin tid på samma sätt. Processer som startas rör sig till viss del framåt av sig själva. Bara viljan är applicerad i handling börjar saker ske av sig självt. Synkronicitet. När jag är öppen för nya tankar välkomnar jag även intryck som är precis tvärtemot. För att pröva mig. För att jag ska argumentera mig bättre. För att jag ska förstå. Förkasta eller anamma mina tankegångar. För att göra mig själv till en bättre person. För att göra världen bättre.

Fröer som gror vid trätt tidpunkt. Fröer som symbol av idéer. Som behöver rätt omgivning för att gro och frodas. Och hur liksom fröet har en inneboende kunskap om när det läge att gro. Bara de livskraftiga överlever. De som funnit sin plats. För det som kallas kultur är en överenskommelse om hur saker ska vara. Inte för alltid given. För alltid satt under påverkan.

I en värld av vanföreställningar om vad som är riktiga och varaktiga värderingar finns all anledning att titta på de områden som har kommit att förvanskats. Hur saker har blivit tvärtemot det de sägs vara. Livsmedel som är utlakade på näringsämnen. Läkemedel som inte botar utan ger upphov till nya symptom. Hur lösningar på finansområdet gynnar den som redan har det största kapitalet och som även är den som är skyldig till hur systemet manipulerats till dess fördel. Hur risker socialiseras och vinster privatiseras. När systemet till slut bara tjänar sin egen existens. När den inte längre fyller sin funktion. När det missbrukar sin makt mot den enskilda människan. När vanstyret leder till risker för samhället. Hur det skapar situationer som det sedan säger sig reparera. Med pengar som redan är dina presenteras valfläsk. Hur de bygger sina politiska karriärer på dina och mina pengar. Det är då det är dags för något nytt. Då är det dags för visioner. För vad gör livets värt att leva? Jo det är när jag får leva det på det sätt som passar mig. Med den enkla passagen. Så länge det inte inskränker på en annans människas frihet ska jag vara bemyndigad att göra vad jag vill med mitt liv. Mitt liv är mitt. För ingen annan än jag kan äga det. Och är det inte så. Då är det hög tid att ändra på det.

Publicerat i Uncategorized | Märkt libertarian paradigmskifte politik frihet samhälle valfläsk vakna revolution läkemedelsindustri livsmedelsindustri | Lämna en kommentar