| CARVIEW |
Project Runeberg (runeberg.org) is a volunteer effort to
create free electronic editions of classic Nordic (Scandinavian)
literature and make them openly available over the Internet.
|
Projekt Runeberg (runeberg.org) arbetar p? frivillig grund med
att skapa fria elektroniska utg?vor av klassisk nordisk litteratur och
g?ra dem ?ppet tillg?ngliga ?ver Internet.
|
Project Runeberg, December 2025
December 2025
?terblick p? ett produktivt ?r
Projekt Runeberg grundades den 13 december 1992, f?r trettiotre ?r sedan. Historia och statistik redovisas i v?r tidslinje. I b?rjan av oktober 2025 uppgick v?ra samlingar till 3,5 miljoner boksidor eller 175 hyllmeter. Under 2025 har v?ra samlingar vuxit med ?ver 130,000 boksidor eller sex och en halv hyllmeter, vilket ?r mer ?n de n?rmast f?reg?ende ?ren.
Vi har fullbordat digitaliseringen av samtliga ?rg?ngar av Svenska Dagbladets ?rsbok (1923–1963) som dokumenterar dagsh?ndelser fr?n invigningen av Stockholms stadshus till mordet p? John F. Kennedy. F?r varje ?rg?ng f?r man kompakta sammanst?llningar av viktiga h?ndelser inom politik, ekonomi, teknik, kultur, mode, idrott och kungabes?k samt en kalender dag f?r dag ?ver inrikes och utrikes h?ndelser.
Vi har ocks? fullbordat digitaliseringen av tredje upplagan (1923–1937) av Nordisk familjebok. D?rmed kan vi erbjuda en komplett upps?ttning av alla fyra upplagorna, alla 103 banden fr?n 1876 till 1955. Tjugofem ?r har g?tt sedan vi b?rjade digitalisera f?rsta bandet.
Under ?ret har vi kompletterat Bonniers Litter?ra Magasin med flera ?rg?ngar. Vi har digitaliserat uppslagsverken Lilla Focus, Bonniers illustrerade musiklexikon och Skolans uppslagsbok liksom samtliga sex ?rg?ngar av ?rebro l?ns naturskyddsf?renings ?rsskrift.
Inom omr?det radio har vi digitaliserat Hur jag g?r min egen radio, Vad ?r vad i radio?, Radions grunder i popul?r framst?llning, Radioteknisk handbok, Radiobyggboken, Elektronikens grunder, Radioteknik och m?nga ?rg?ngar av programh?ftet This is Canada f?r de internationella kortv?gss?ndningarna (bland annat p? svenska) fr?n Canadian Broadcasting Corporation.
Vi har inr?ttat en ny temasida f?r omr?det flyg med flera nya titlar. Vi har ocks? b?rjat digitalisera Teknikens V?rld (som till stor del ?r en flygtidning) och personaltidningen Vi p? Saab.
Genom import av scannade bilder fr?n andra k?llor har vi ut?kat v?ra samlingar med Aristofanes' Komedier, Den inre missionens historia, Link?pings stifts herdaminne, Nordisk teologisk uppslagsbok och m?nga andra verk.
Tekniska utmaningar
De senaste ?rens framsteg inom djupa neurala n?tverk (deep neural networks, deep learning) och stora spr?kmodeller (large language models, LLM) f?r artificiell intelligens har lett till ?kad jakt efter stora textmassor, s?dana som v?r samling av digitaliserad litteratur. Sedan l?nge ?r Googlebot och Bingbot stamg?ster p? v?r sajt; de indexerar och bearbetar textinneh?llet s? gott de klarar av. De har p? senare ?r f?tt s?llskap av OpenAI-bot fr?n f?retaget OpenAI som driver Chat-GPT. Storf?retagens bottar uppf?r sig alltid h?vligt och ?verbelastar aldrig v?r server, men detsamma g?ller tyv?rr inte alla glada amat?rer och uppstickare, som i en del fall bombarderar v?r server med m?nga anrop per sekund.
Detta har gjort det n?dv?ndigt f?r oss att st?nga av en del "dynamiska" funktioner som utf?rs vid varje anrop, funktioner som vi b?rjade inf?ra ?r 2005. Efter tjugo ?rs drift har vi st?ngt av dem och ?terg?tt till att servera f?rdigformulerade, statiska HTML-sidor. Resultatet ?r en fantastisk ?kning av prestanda. V?r sajt upplevs nu n?stan aldrig som seg. ? andra sidan saknar dessa statiska HTML-sidor ibland vissa detaljer, som vi enbart har inf?rt i den dynamiska hanteringen. Mest k?nnbart ?r visningen av tabeller. H?r har vi allts? skaffat oss ett arbetsbeting, en "teknisk skuld", n?mlingen att inf?ra tabellvisning ?ven i skapandet av statiska HTML-sidor.
Sociala medier
F?r ett ?r sedan var vi fortfarande optimistiska om sociala medier och gjorde en anstr?ngning att synas inte bara p? Facebook, utan ?ven p? X (Twitter) och nya Bluesky. Resultatet var inte uppmuntrande, experimentet gav inte mersmak. Oavsett hur bra inneh?ll vi presenterar, leder det till medelm?ttig synlighet, eftersom f?retagens algoritmer prioriterar betalda annonser framf?r egenproducerat intressant inneh?ll. Den som scrollar genom Facebook eller X f?r nu inte se postningar fr?n sidor och grupper som de f?ljer, utan bolagens egna f?rslag p? helt annat inneh?ll.
Fram?tblick mot 2026
Den 1 januari 2026 faller upphovsr?tten bort f?r verk vars f?rfattare avled 1955. Har du n?gra favoriter bland dem? Kanske Fanny Alving eller Are Waerland? Eller poeten och ?vers?ttaren Hugo Gyllander? Det finns m?nga andra namn p? listan.
Vi har hittills varit mycket noga och f?rsiktiga i v?r respekt f?r upphovsr?tten. Av tidskrifter och uppslagsverk med m?nga medverkande f?rfattare, d?r det ?r alltf?r sv?rt att sp?ra vars och ens d?ds?r, har vi digitaliserat s?dana som ?r tryckta f?r mer ?n 70 ?r sedan. Men denna f?rsiktighet har vi b?rjat sl?ppa p?. Redan 2016 digitaliserade vi hela 1950-talet av Teknisk Tidskrift (skribenterna var ju v?lavl?nade ingenj?rer, som inte var beroende av n?got f?rfattararvode), och ingen har klagat ?ver detta ?vertramp, s? under 2025 har vi b?rjat g?ra samma ?vertramp g?llande Svenska Dagbladets ?rsbok, Bonniers Litter?ra Magasin och Lilla Focus. N?rmast i tur f?r vidare ?vertramp ?r Teknik f?r Alla, Teknikens V?rld och olika uppslagsverk.
Insamlingskampanj 2025/26
V?rt r?kenskaps?r ?r brutet och l?per fr?n 1 augusti till 31 juli. V?r sj?tte insamlingskampanj, den f?rsta som p?gick ?ret runt, avslutades 31 juli 2025 och kunde redovisa 418 g?vor till ett samlat v?rde av 197.000 kronor. ?rets stora utgift r?rde ink?pet av en ny sidmatande scanner, en verklig f?rb?ttring. Den 1 augusti 2025 startade v?r sjunde insamlingskampanj, som ocks? kommer att l?pa ett helt ?r.
January 2025
Happy Public Domain Day 2025!
From 1 January 2025, there is no more copyright for works by authors who died in 1954. We have already added works (or identified contributions) by the following:
- Martin Andersen Nex?, Denmark, author of Pelle Erobreren and Ditte Menneskebarn
- Stina Beck-Friis, Sweden, illustrator
- Frans G. Bengtsson, Sweden, author of R?de Orm and translator of Thoreau's Walden
- Elis Bergh, Sweden, illustrator
- Knud Berlin, Denmark
- Signe Bratt, Sweden, translator of works by Sigmund Freud
- Sofie Christie, Norway, known under her pen-name Nora Nor
- Karl Dahl, Norway, illustrator
- Helga Fretheim, Norway
- G?sta af Geijerstam, Sweden, illustrator
- Emil Hasselblatt, Finland
- Gurli Hertzman-Ericson, Sweden, translator
- Nils Holmgren, Sweden, translator of a work by Ernst Haeckel
- Greta Lagerfelt, Sweden
- Rickman von der Lancken, Sweden
- Lila Lykke-Seest, Norway
- Marika Stiernstedt, Sweden
- David Robert Wahlquist, Sweden
- Lydia Wahlstr?m, Sweden
- Georg von Wendt, Finland
- Fia ?hman, Sweden
Literature scholars:
- Just Bing, Norway
- Otto Sylwan, Sweden
Engineers:
- Eric Anders?n, Sweden
- Einar Erix, Sweden
- Peder Lobben, Norway and U.S.A.
Insamlingskampanj 2024/25
?rets insamlingskampanj g?r fram?t och har nu passerat h?lften av sin m?ls?ttning. Donationernas medianv?rde av 200 kronor. En fj?rdedel ger 100 kronor eller mindre, en fj?rdedel ger 300 kronor eller mer. Men n?gra f? st?rre g?vor drar upp medelv?rdet.
December 2024
Adventskalender
Vinterm?rkret s?nker sig och den 1-24 december presenterar vi en kalender av intressant och upplysande l?sning:
1. Gottfrid Adlerz, Om m?nniskans ursprung (1888)
F?rfattaren var 30 ?r gammal, f?dd i Vadstena ?ret innan Charles Darwin hade lagt fram sin teori Om arternas uppkomst (1859). Han skrevs 1878 in vid Uppsala universitet, d?r han studerade zoologi, och hade 1888 doktorerat p? ett arbete om myrorna. I v?ntan p? en fast tj?nst, skrev han denna popul?rvetenskapliga framst?llning om m?nniskans ursprung. Liksom Darwin b?rjar han med husdjursaveln, d?r m?nniskan st?r f?r ett konstgjort eller onaturligt urval, vilket leder till tanken att naturen sj?lv st?r f?r ett naturligt urval. F?rfattaren blev docent vid Stockholms h?gskola, senare lektor i Sundsvall. Han skrev artiklar i Nordisk familjebok under signaturen G. A-z och olika popul?rvetenskapliga skrifter.
2. Curt Wallis, D?dlighetens aftagande i Sverge och orsakerna d?rtill (1888)
F?rfattaren var 43 ?r gammal och redan etablerad som l?kare och extraordinarie professor vid Karolinska institutet. Han var politiskt engagerad och nykterhetsivrare. I denna korta skrift p? 15 sidor ger han en f?rel?sning grundad p? medicinsk statistik, en f?reg?ngare till Hans Rosling, och konstaterar liksom denne att folk blir allt ?ldre och d?r mindre ofta, att d?dligheten hos olika sjukdomar har minskat, men ocks? att nativiteten och gifterm?len har minskat. (M?rkligast ?r kanske att han inte alls n?mner alkohol i detta sammanhang.)
3. Herman Almkvist, Koranen, Muhammedanernas bibel (1888)
Advent ?r en nedr?kning till den kristna julen, men h?r f?r vi en inblick i islams heliga skrift. Detta ?r inte koranen, utan en kort skrift som ger en ?verblick av dess bakgrund, spr?kliga stil och inneh?ll. F?rfattaren var 49 ?r gammal, spr?kvetare som hade doktorerat 1866 och studerat hebreiska, arabiska, turkiska, persiska och sanskrit och som sedan 1880 var professor vid Uppsala universitet. Han utgav ocks? ?vers?ttningar fr?n ryska och skrev 400 artiklar i f?rsta upplagan av Nordisk familjebok under signaturen H. A.
4. Karl af Geijerstam, Nutidens arbetss?tt (1888)
F?rfattaren hade tagit studentexamen i Falun 1878 p? helklassiska linjen och hade sedan praktiserat som arbetare p? lokomotivverkstad i Malm?, vilket var n?got oerh?rt p? den tiden, innan han l?ste vidare p? KTH och blev civilingenj?r 1883. Han ville revolutionera v?rlden och valde tekniken som metod, allts? inte f?rst ingenj?r med samh?llsintresset utanp?. Sedan 1886 arbetade han vid Patentverket och var 28 ?r gammal n?r han skrev den h?r boken. Hans storebror var den mer k?nde f?rfattaren Gustaf af Geijerstam.
5. Axel Svenson, Om ?fverl?ggningar och beslut (1888)
F?rfattaren hade redan i 15 ?r arbetat som folkskoll?rare i Ystad och var medgrundare av flera r?str?ttsf?reningar i Sk?ne och av Ystads arbetaref?rening. Denna "hj?lpreda f?r deltagare i m?ten och sammantr?den" blev ett uppskattat hj?lpmedel i folkr?relse-Sverige och utkom i 17 upplagor fram till 1932. F?rfattaren v?xlade p? 1890-talet yrkesbana till journalistiken.
6. A. G. H?gbom, Istiden : ett skede i jordens historia (1888)
Glaci?rer var k?nda, men att de en g?ng hade t?ckt hela Skandinavien ins?gs f?rst p? 1820-talet och var ?nnu en nyhet f?r de flesta n?r den h?r boken skrevs. F?rfattaren Arvid H?gbom fr?n V?nn?s hade som tjugo?ring skrivits in som student vid Uppsala universitet, d?r han redan efter ?tta ?r doktorerade och genast blev docent i geologi. N?r han 31 ?r gammal skrev boken om istiden var han tillf?rordnad professor i mineralogi. Vid femte upplagan 1919 hade boken tryckts i ?ver 20.000 exemplar.
7. Harald Wieselgren, Lars Johan Hierta : en f?rk?mpe f?r utvecklingen (1888)
Ig?r 6 december men 1830 utkom f?rsta numret av Aftonbladet, grundat av Lars Johan Hierta (1801-1872). Fem ?r senare f?ddes Harald Wieselgren, som ?r f?rfattare till denna biografi ?ver Hierta. Han hade sedan 1858 varit verksam vid Kungliga biblioteket och hade skrivit hundratals av biografier, bland annat i Svenskt biografiskt lexikon. Om Hierta hade han redan 1880 utgivit en tjockare bok. Men den h?r kortare biografin kanske visar p? vad som ?r viktigast.
8. Anna Whitlock, Skolans st?llning till religionsundervisningen i Sverige och andra l?nder (1888)
Anna Whitlock, f?dd 1852, hade arbetat som l?rare, utexaminerats fr?n l?rarinneseminariet 1875, gjort studieresor i utlandet och grundade 1878 en egen skola i Stockholm. Tio ?r senare, 36 ?r gammal, skrev hon den h?r lilla boken om att religionsundervisningen borde g?ras frivillig. Hon var styrelseledamot i F?reningen f?r religionsfrihet och ordf?rande i Landsf?reningen f?r kvinnans politiska r?str?tt. Hennes flickskola ombildades 1893 till Stockholms nya samskola.
9. Harald Sohlman, Skatterna till staten (1888)
Efter nio ?rs studier vid Uppsala universitet hade f?rfattaren inte kommit l?ngre ?n till jur. kand. Han hade engagerat sig i den radikala stundentf?reningen Verdandi och varit dess vice ordf?rande. Efter examen 1886 blev han medarbetare i Aftonbladet, sm?ningom dess huvudredakt?r, liksom hans far hade varit. Radikal eller liberal i sin ungdom, gick han 1914 ?ver till H?gerpartiet och st?dde Tyskland under v?rldskriget.
10. Ellen Key, Fr?n m?nniskosl?ktets barndom (1888)
Ellen Key ?r andra kvinnan i den h?r raden. Hon var med n?r Anna Whitlock (nr 8) startade sin skola 1878 och tre ?r ?ldre ?n henne. Hon skrev artiklar i Tidskrift f?r hemmet och h?ll f?redrag vid Arbetareinstitutet. Men i bokform var den h?r skriften hennes debut.
11. Gustaf F. Steffen, Den industriella arbetarfr?gan : nutidens f?rn?msta sociala sp?rsm?l (1889)
F?rfattaren var bara 25 ?r och detta ?r hans bokdebut. Han hade studerat teknisk kemi i Aachen i Tyskland och hade arbetat med detta tv? ?r i Berlin, men hade 1887 flyttat till London f?r att studera nationalekonomi och socialpolitik. D?r var han ocks? korrespondent f?r n?gra svenska tidningar. Senare blev han professor och riksdagsman.
12. Johan Fredrik Hallenborg, Husdjurens sk?tsel (1889)
F?rfattaren var sedan 1887 f?rest?ndare f?r lantmannaskolan vid Lunnevads folkh?gskola i ?sterg?tland och den h?r lilla skriften var hans debut som bokf?rfattare vid 35 ?rs ?lder.
13. Otto von Zweigbergk, Tillst?ndet i Frankrike f?re revolutionen 1789 (1889)
Franska revolutionen hade ?gt rum bara 100 ?r tidigare. Otto von Zweigbergk hade studerat historia och statskunskap vid Uppsala universitet och var nu 26 ?r gammal och mogen att redog?ra f?r hur Frankrike s?g ut f?re revolutionen. Boken ?r hans debutverk. Samma ?r 1889 avlade han filosofie licentiatexamen och ?gnade sig sedan ?t journalistik.
14. Hellen Lindgren, Voltaire och hans strid mot f?rdomarna i religion och samh?lle (1889)
Voltaire avled 1778 och fick inte uppleva franska revolutionen, men desto mer om l'ancien r?gime, som beskrevs i g?rdagens nummer. Hellen Lindgren hade studerat i Uppsala, arbetade som l?rare vid Whitlocks skola (nr 8) och skrev sedan 1883 ocks? teaterkritik i Ny illustrerad tidning. Han var nu 32 ?r gammal. Denna skrift om Voltaire var hans egentliga debut i bokform.
15. John Stuart Mill, Om tanke- och yttrandefriheten (1889), ?versatt av Hjalmar ?hrvall
?vers?ttaren var 38 ?r gammal, hade studerat medicin i Uppsala och Lund och var docent i fysiologi vid Uppsala universitet. Men ocks? en idealist i Mills, Spencers och Darwins anda och omtyckt popul?rf?rel?sare.
16. Karl Bohlin, Jorden och solsystemet : n?gra blad ur historien om vetenskapens strider (1889)
F?rfattaren, 29 ?r gammal, hade varit docent i astronomi och amanuens vid Uppsala observatorium, sedan astronom vid Stockholms observatorium och var nu tillbaka i Uppsala som tillf?rordnad professor i astronomi.
17. Emil Laurids Meyer, Om p?ngar (1889), ?versatt av Johan Lillieh??k
Det danska originalet utkom tv? ?r tidigare. F?rfattaren var en dansk nationalekonom, som l?ngt senare skulle bli direkt?r f?r Danmarks Nationalbank. ?vers?ttaren var en 24-?rig juriststudent i Uppsala, vars fortsatta karri?r tog honom till G?teborg, Helsingfors och Shanghai.
18. Johan Bergman, Giordano Bruno, en tankefrihetens martyr (1889)
Italienaren Giordano Bruno t?nkte att Kopernikus kunde ha r?tt om planeternas g?ng runt solen, och br?ndes d?rf?r p? b?l ?r 1600. En staty ?ver honom restes 1889 i Rom p? platsen f?r b?let och samma ?r skrevs denna kortfattade svenska biografi av en 25-?rig latinl?rare, som nyligen hade doktorerat p? en avhandling om De Tibulli codice Upsaliensi och sm?ningom blev professor i Dorpat (Tartu i Estland).
19. Gunnar Andersson, Syndafloden (1889)
En 24-?rig fil. kand. fr?n Lunds universitets botaniska institution har f?rfattat denna skrift om syndafloden, ett favorit?mne f?r 1800-talets kollision mellan Bibelns historieskrivning och geologins nya uppt?ckter, kombinerad med Darwins evolutionsteori. Var Bibelns ber?ttelse bara en skr?na, eller kan den bel?ggas historiskt? F?rfattaren blev senare docent i botanik, redakt?r f?r tidskriften Ymer och professor i ekonomisk geografi.
20. David Bergstr?m, Den politiska r?str?tten (1890)
F?rfattaren hade i tolv ?r studerat statsvetenskap i Uppsala och 1889 blivit fil. lic. Att studierna hade dragit ut p? tiden kan bero p? att han i flera ?r var ordf?rande i studentf?reningen Verdandi och redakt?r f?r dess serie av sm?skrifter, vars 24 f?rsta nummer utg?r ?rets adventskalender.
21. Gustaf F. Steffen, F?rgernas betydelse i djur- och v?xtv?rlden (1890)
F?rfattaren har vi redan m?tt vid lucka 11. Den unge kemisten och blivande nationalekonomen har h?r studerat zoologi och botanik, givetvis med anknytning till Darwins evolutionsteori, s?dan den beskrivs i ett nytt arbete av Alfred Russel Wallace.
22. Otto von Zweigbergk, Den stora franska revolutionen (1890)
F?rfattaren fr?n lucka 13 forts?tter h?r med beskrivningen av revolutionen, som hade intr?ffat bara 100 ?r tidigare.
23. Edvard Wavrinsky, Om f?rebyggande af eldfara och om eldsl?ckning (1890)
F? ?mnen kan vara mer aktuella inf?r julen ?n brandfaran. F?rfattaren hade varit svensk officer och tj?nstgjort som brandsoldat i Chicago, sedan arbetat i byggbranschen i G?teborg och grundat G?teborgs arbetarinstitut, men slog om och gick 1890 in i f?rs?kringsbranschen, samma ?r som den h?r skriften s?g dagens ljus.
24. Emil Svens?n, Karl Ifvarsson och landtmannapartiet (1890)
V?r adventskalender slutar inte med jesusbarnet, utan med en en biografi ?ver en politiker f?r landtmannapartiet. Vad annars kunde man v?nta, n?r man utg?r fr?n studentf?reningen Verdandis sm?skrifter? Carl Ifvarsson (1818-1889) hade nyligen avlidit och Emil Svens?n (f?dd 1850) fick s?tta ihop hans levnadsbeskrivning, som sammanfaller med ?verg?ngen fr?n st?ndsriksdag till tv? kammare 1865. N?got sen i studiestarten, hade Svens?n 1883 blivit fil. kand. i Uppsala.
L?nge har Projekt Runeberg hoppats att f? en fullst?ndig f?ljd av Verdandis sm?skrifter. Under h?sten 2024 har vi kunnat t?cka de 50 f?rsta, varav de f?rsta 24 har anv?nts till kalendern, men serien g?r bortom 500 nummer in p? 1950-talet. God Jul och Gott Nytt ?r!
Insamlingskampanj 2024/25
?rets insamlingskampanj g?r sakta fram?t och har i november passerat 30 % av sin m?ls?ttning. De f?rsta 200 donationerna har ett medianv?rde av 200 kronor. En fj?rdedel ger 100 kronor eller mindre, en fj?rdedel ger 300 kronor eller mer. Men n?gra f? st?rre g?vor drar ?nd? upp medelv?rdet till 400 kronor. V?rt r?kenskaps?r ?r brutet och tar inte slut vid ny?r. Men givetvis hoppas vi p? ?kad givmildhet i december.
Tidiga socialister
Den ryska oktoberrevolutionen 1917 splittrade arbetarr?relsen i en revolution?r (kommunistisk) och en reformistisk (socialdemokratisk) gren, s? ?ven i Sverige. Utvecklingen under 1920-talet ?r ganska intressant, men allt som har skrivits om detta ?r ?nnu inte fritt att sprida p? n?tet, eftersom en del f?rfattare ?nnu inte har varit d?da i 70 ?r. Under h?sten 2024 har vi ut?kat samlingarna med:
- Kata Dalstr?m, Bildning och klasskamp (1909)
- Axel Danielsson, Socialdemokratin : dess uppkomst och utveckling (1894)
- Carl Lindhagen, Vad vill det nya partiet? (1917)
- Carl Lindhagen, V?rldssamh?llet och nationerna eller Kampen mot kriget (1913)
- Gustaf F. Steffen, Normalarbetsdagen (1891)
- Fredrik Str?m, Kata Dalstr?ms liv, ?den och ?ventyr i kampen mot herremakten (1930)
- Fredrik Str?m, Rebellerna : en kr?nika om de stora folkr?relserna (1926-1929)
Upprustning av tidskrifter
Hela ?rg?ngar av ?ldre tidskrifter finns sedan l?nge i Projekt Runeberg, men i flera fall grundas de p? Googles digitalisering, med svartvita sidbilder av ganska d?lig kvalitet. Men tiden g?r och svenska bibliotek har i flera fall hunnit digitalisera samma ?rg?ngar i f?rg och b?ttre uppl?sning. Genom att kombinera v?ra befintliga samlingar med nyare bilder har vi lyckats f?rb?ttra upplevelsen, utan att f?rlora det vi redan har gjort. F?rb?ttringar syns under:
- Framtiden (1868-1871)
- Frey (1841-1850)
- Ny Svensk Tidskrift (1880-1882)
- Svensk Tidskrift (1870-1873, 1891-1895)
- Ur dagens kr?nika (1881-1891)
Teknik f?r Alla
Tre tidiga ?rg?ngar 1941-1943 av Teknik f?r Alla har digitaliserats under h?sten 2024 (150 nummer, 4800 sidor). H?r finns artiklar om tekniska nyheter, teknisk historia och byggbeskrivningar p? allt fr?n ljusstakar till radiomottagare, cykelbilar och segelb?tar. Just de h?r ?ren under andra v?rldskrigets neutralitet och avsp?rrning ?r ganska speciella: det finns ingen reklam f?r bilar, bensin, oljor och bilk?rning. D?remot har cykeln en h?gkonjunktur. Cykelbilen utvecklas. N?r den kombineras med den amerikanska l?dbilen, uppst?r trampbilar f?r barn som en kombination.
Sociala medier
Sedan l?nge har Projekt Runeberg funnits p? Twitter och Facebook. Men Facebook fungerar d?ligt, deras algoritmer arbetar emot oss eftersom vi inte betalar f?r annonsering. Och v?r kanal p? Twitter (som numera heter X) har l?nge legat oanv?nd.
Under h?sten 2024 har ett nytt n?tverk etablerat sig, Bluesky, och dragit till sig m?nga anv?ndare som har ?vergivit X, huvudsakligen amerikaner som ogillar Donald Trump och Elon Musk. Vi har sett detta som en m?jlighet till f?rnyelse och etablerat en kanal ?ven d?r:
Detta betyder inte att vi uppmanar till anv?ndning av dessa sociala n?tverk. Men den som redan anv?nder dem, kan krydda sin vardag genom att ocks? hitta Projekt Runeberg d?r.
May 2024
Nordisk familjebok Svensk uppslagsbok Kunskapens bok 1:a upplagan,
1876–1899?Ugglan?,
1904–19263:e upplagan,
1923–19374:e upplagan,
19511:a upplagan,
1929–19392:a upplagan,
1947–19555:e upplagan,
1954–19552002 2003 NY! 2022 NY! NY! NY! L?get i juni 2024: 21 % 10 % 3 % Klar! L?get i juli 2024: 21 % 25 % 6 % L?get i augusti 2024: 21 % 25 % 25 % L?get i september 2024: 26 % 25 % 25 % Fler svenska uppslagsverk!
I mer ?n tjugo ?r har ?Ugglan? eller andra upplagan av Nordisk familjebok varit Projekt Runebergs huvudnummer. Det ?r genom henne vi har gjort st?rst nytta. Svenska Wikipedia, som grundades 2001, har idag ?ver 30.000 l?nkar (k?llh?nvisningar) till Projekt Runebergs digitalisering av Nordisk familjebok.
Nu g?r vi vidare och drar ig?ng digitaliseringen av flera stora svenska uppslagsverk, d?r den mest efterl?ngade utan tvekan ?r andra upplagan av Svensk uppslagsbok. Vi g?r detta ?ver l?ng tid och ett band i taget. Det handlar inte om att ers?tta Ugglan med ett mer uppdaterat uppslagsverk, som m?nga hem, skolor och bibliotek gjorde p? 1950-talet, utan om att erbjuda flera uppslagsverk fr?n olika tider sida vid sida. St?mmer de ?verens? Har fakta ?ndrats, eller ?ven tidsandan och perspektivet? Har de inspirerat eller kopierat fr?n varandra? Kan ny teknik m?jligg?ra s?dana unders?kningar?
Insamlingskampanj 2024/25
Vi siktar h?gre i ?r, med en st?rre insamlingskampanj ?n tidigare. F?rhoppningen ?r att vi ska kunna k?pa ny utrustning och l?gga tid p? att utveckla sajten, inte bara h?lla de gamla funktionerna vid liv. Redan den 24 maj drog ?rets insamlingskampanj ig?ng och den siktar mot 250.000 kronor. Tidigare har vi utlovat att ta ner bannern s? fort m?let har uppn?tts, men den h?r g?ngen ?r vi inte s?kra p? att n? m?let. Vi siktar mot stj?rnorna och n?r kanske tr?dtopparna.
Uppdatering: Under tre m?nader, fr?n 24 maj till 24 augusti, har 100 donationer kommit in, till lika fj?rdedelar (kvartiler) uppg?ende till h?gst 100 kronor, 100-200 kronor, 200-300 kronor och ?verstigande 300 kronor. Mediang?van ?r 200 kronor, men medelv?rdet ?r 484 kronor. D?rmed ?r 19 % av m?let n?tt. Stort tack till alla som donerar! Kampanjen g?r vidare.
April 2024
Greenland
Recently we have improved our books about Greenland. There are quite a few, including dictionaries for the Greenlandic (Eskimo) language.
Greenland was discovered and colonized in 982 AD by Erik the Red, exiled from Iceland, and later recolonized in 1721 by Hans Egede, a Danish-Norwegian missionary. He went there to preach among descendants of the first Scandinavian settlers, but instead he found Eskimos, who now populated the coasts.
Gr?nland
Vi har sett ?ver, ut?kat och f?rb?ttrat v?ra b?cker om Gr?nland och det gr?nl?ndska spr?ket.
Visste du att n?gra norrm?n under ledning av meteorologen Hallvard Devold den 28 juni 1931 gick i land p? nord?stra Gr?nland, hissade norska flaggan, och h?vdade att de ockuperat landet?
Project Runeberg, 2026-01-28 00:04 (runeberg)
https://runeberg.org/
