Author Archives: annes

Jag jagade något som redan fanns där mitt framför mig . Där jag gömde mig för mig själv för att undkomma det som påminde mig om det jag valde att inte se.

Ja, just du här och nu. Vad gör du när du inser att du gett så mycket att du någonstans på vägen tappat bort hela dig. Du är lost, vilsen borta. Du är tom likt ett oskrivet blad i ett … Fortsätt läsa →

Att nagellacket på tårna ska torka. Det är jag och skuggan som är ett. Brun har jag blivit trots att jag inte solar. Det går inte att undvika solen helt dessa vackra dagar. Jag har varit på kontroll av hud … Fortsätt läsa →

När du inget annat val har än att överleva på dina egna premisser som du skapat/skapar åt dig som barn. Vad väljer du när tryggheten saknas som sig bör när de vuxna är trasiga, okunniga, känslostörda samt förstör. Du gör … Fortsätt läsa →

Äntligen ledigt med 4 veckor av att bara vara. Eventuellt blogga sig lite för första gången på länge, läsa, bada, yoga, dricka bubbel, hångla ( ja, man gör sånt även vid 63 årsålder). Lina! Blunda 😁. Att bara vara är … Fortsätt läsa →

Det är sol fågelkvitter med löften om vår. Det är blåsippor som niger och vi ler där vi går. Det är lätt att vakna och vara vaken det är ljuvligt att se solstrålarna som leker i taken. Det är gröna … Fortsätt läsa →

Att du är någon sa han inte. Istället gjorde han det förbjudna när han besudlade henne gjorde henne till skräp, så ovärdigt. Åren han tog, såren han skapade. Sorgen han planterade utan något som helst ansvar endast för sin egen … Fortsätt läsa →

Nu, nu dör jag inuti. Nu tar allting slut. Nu tar stresspåslaget över hela mitt väsen utan rationellt tänkande. Jag fungerar inte längre, tanken är utslagen, avslagen, fråntagen. Sedan låter jag allt flyta ut i ett skrik, hulkar likt ett … Fortsätt läsa →

Länge sedan jag skrev något trots att mina ord liksom aldrig sinar. Mina tankar maler på i huvudet dag som natt i en rasande fart likt ett inferno. Sömnen är kraftig lidande då nattvakan just nu är ett faktum. Livet … Fortsätt läsa →

Ibland tror jag, känner jag att livet biter mig i röven. Precis när allt känns lugnt, lite gott och du har börjat djupandas igen tar någon en stor tugga där bak. Kroppen går in i fight and flight och du … Fortsätt läsa →